Ork HF00058 - skola

Ork_HF00058.jpg
Trulsabyggets skola invigdes 4/3 1920. Indrogs 1959. Lärare Hulda Helgesson-Johansson (1884-1954).

Beskrivning

Trulsabyggets skola

Bildnr / samlingsnr / inventarienr

HF00058

Ämne 1

skola

Ämne 2

Trulsabygget

Inskrivet datum

2002-04-24

Tillkomsttid slut

före 1959

Förvärvsort

Skånes Fagerhult

Samtidigt förvärvat

HF0001 - HF00619

Anmärkning

Medföljande artikel ur N.S.T. (odaterad) lyder:
Ytterligare en skola i Sk. Fagerhult
När organisationsplanen för läsåret 1952-53 för cirka ett år sedan gjordes upp inom Skånes Fagerhults skoldistrikt, befanns det omöjligt att med befintligt underlag behålla Yxenhults skola. Nödvändigheten av indragningen beklagades, då framför allt av ortsborna. När nu skolstyrelsen håller på med organisationsplanen för 1953-54 är det Trulsabyggets skola som måste prisgivas. Något hopp om att få behålla skolan tycks inte finnas med befintligt underlag och man är fullt på det klara med dess indragning.
"Skoldöden" på landsbygden är utan tvekan ett problem som Skånes Fagerhults skoldistrikt tycks vara mitt uppe i. Yxenhults skola är snart ett minne blott - lokalerna har tagits i bruk för småindustri. Trulsabygget har tvivelsutan ingen skola nästa läsår, dessutom är Smedshults skola och Söder Össjö skola i yttersta farozonen. Vad underlaget beträffar har nog Södra Össjö skola störst chans att klara sig, men det är i första hand småskolorna de högre myndigheterna går med på att behålla på landsbygden och en sådan är Smedshults skola. Barnantalet är dock det allt väsentliga. Underlaget för Smedshults skola är minst sagt skralt, schemat visar för nästkommande läsår sju barn och av dessa har två knappast halva vägen till Björkebergs skola i Hishults socken. Går dessa två barn till annat skoldistrikt återstår fem barn. Maximi är 35 barn, minimi 15 för ny skolavdelning, bibehållande av skola lär vara 10 barn. Skall då Smedhult få dela Trulsabyggets öde och bli utan skola? Nåja, för läsåret 1953-54 finns åtminstone chans till fortsatt skola både i Söder Össjö och Smedhult, kanske kan förhållandena ändras och underlaget förbättras.
Att barnantalet ute i bygderna minskar är ett faktum som inte går att komma ifrån. Bortsett från själva növändigheten av att dra in skolorna kan det givetvis diskuteras huruvida centraliseringen av skolväsendet är till för- eller nackdel för barnen från utombyarna. Utan tvekan innebär A-skolan en fördelaktig skolform. Likvärdighet predikas på alla områden. En skola med t. ex. fyra klasser kan aldrig bli så effektiv som en A-skola. Därutöver kommer att lokaler och undervisningsmaterialerna är bättre i Skånes Fagerhults nya skola som det här gäller. Skolskjuts till denna skola skulle således innebära en fördel i undervisningen, men å andra sidan förstår man byborna i skolbyarna som praktiskt taget till varje pris vill behålla sina skolor. Skolan har liksom blivit ett centra, dess lärare eller lärarinnor en aktualitet som man haft mitt ibland sig och ofta kunnat få hjälp även när det inte gällt skolan. Men kanske är den starkaste bakgrunden dock svårigheterna att få ungdomen att stanna kvar ute på gårdarna. Att de redan från skolan skaffar kontakter i tätorten bidrar knappast till att ungdomen efter skolgången stannar hemma, Men för att få behålla en skolavdelning och få statsbidragen till denna fordras ett visst antal barn, ett antal som Smedshults skola kan få mycket svårt att nå upp till redan nästa läsår.

Hur Smedshults och Trulsabyggets skolor kom till
Lika ovilliga som ortsborna nu är att dra in skolorna i Smedshult och Trulsabygget, lika ovilliga var de en gång att bygga dessa. Enligt vad som framgår av gamla protokoll uppsköts ärendet gång på gång, år efter år. Folkskoleinspektor Th. Brandt, Lund, var den förste som påtalade dessa skolbyggnader. Hans skriver 1913 till skolrådet i Skånes Fagerhult bl. a. ...."och beträffande byggandet av nya skolhus, vill jag fästa uppmärksamheten på, att av de åtgärder som vidtages kommer att bero, huruvida jag framdeles kan tillstyrka stasbidrag till församlingens skolväsende eller icke..."
Detta föranledde att en kommitté tillsattes, vars betänkande förelades i sinom tid kyrkostämman och innehöll att mycket starka skäl förelåg för ett uppskov med hela byggnadsprojektet. Debatten i kyrkostämman utmynnade också i att frågan skulle vila t. v. Och vila fick den ända till den 17 juni 1916, då folkskoleinspektör O. Th. Huldén uppväckte den på nytt. Denne krävde då att de flyttade småskolorna i Smedshult och Trulsabygget äntligen avskaffades, han säger bl. a. "Dessutom är flyttade skolor så föråldrade att det är fullkomligt otänkbart att de skulle förekomma någon annanstans i hela Skåne än i Skånes Fagerhult..." Det var hårda bud, men skolrådet lät sig inte avskräckas och beslutade att vänta, men inspektorn var fast i sin föresats och beordrade skolbyggnader som skulle vara klara att tas i bruk till höstterminen 1917 eller senast vårterminen 1918. Nu beslöt kyrkostämman i stället att tillbygga Söder Össjö skola. Detta beslut överklagades och upphävdes av länsstyrelsen. Ny överklagelse hos Kungl. Maj:t följde ej, varför församlingen hade att snarast låta uppföra skolbyggnader och därmed tillkom Smedshults och Söder Össjö, exakt lika skolor. År 1919 var skolorna äntligen klara att tagas i bruk. Men ack - vid denna tidpunkt fanns endast tre skolpliktiga småskolebarn och således hade en skola som inte alls behövdes byggts. Av allt att döma behövdes den inte 35 år senare heller. Trulsabyggets skola låg då med bättre underlag i början men nu är denna skola dödsdömd. Kommer den någonsin igen? Knappast. S.A.

Motivkategori

byggnad

Motiv - Land

Sverige

Motiv - Län

Skåne

Motiv - Kommun

Örkelljunga

Motiv - Ort

Skånes Fagerhult

Motiv - Fastighetsbeteckning

Trulsabyggets skola

Format

8,6x12,6

Källhänvisning

“Ork HF00058 - skola,” Örkelljunga bibliotek, hämtad 28 februari 2021, https://orb.kulturhotell.se/items/show/505.

Personrelationer